Hur mycket man än anstränger sig…

Eftersom jag hade en extra vecka jullov (var sjuk sista veckan) så har jag hunnit tänka ganska mycket på hur jag ska fortsätta min resa med eleverna på min nya skola. Jag har ju dessutom deras utvärderingar till hjälp, de jag hann göra innan jag fick influensa vill säga.

Jag startade hösten med helklasser i slöjd, ovanligt enligt min erfarenhet och omöjligt om jag får tro en del kollegor i Facebookgruppen “Nationellt resurscentrum för slöjdämnet”. För att ha en chans att arbeta formativt och kunna synliggöra lärandet har jag använt loggböcker i google drive. Jag har alltså delat ett dokument med varje elev. Väldigt många elever har verkligen hatat dessa, bara några få har förstått och uppskattat dem.

I arbetet med att synliggöra lärandet har jag också använt de bedömningsmatriser som finns i vår skolplattform Hjärntorget. Dessa är exakt indragna från Skolverkets formuleringar och lite oprecisa för eleverna att förstå, men färgerna rött, gult och grönt förstår de ju… Det har varit svårt att hinna med att fylla i dem och jag har inte lyckats med det. Tänker nu i efterhand att det är ju klart, alla eleverna sysslar med helt olika saker och således måste jag gå igenom hela matrisen varje gång med varje elev i stället för att kolla över ett kunskapskrav med alla eleverna. Tänkte inte på det…

Så här kan en matris se ut

Eleverna (år 7-9) har fått arbeta väldigt fritt under höstterminen, dels för att jag anser att de fram till sjuan bör ha tillskansat sig så pass mycket grundkunskaper i tekniker att de kan fördjupa sig inom valfritt material och teknik och dels för att jag var nyfiken på att se vad de skulle välja om de fick tänka själv. Jag anade väl redan efter de första lektionerna att det var ett misstag…

Nu är det ny termin och nya tag! Jag deltar dessutom i Digiskol och har hittat lite nya forum att spåna idéer i. Framför allt har mitt fokus legat på att knäcka koden med att få eleverna att förstå vad det är meningen att de ska lära sig i slöjden och hur det de gör bedöms. Just nu i skrivande stund slår mig tanken att just att utgå från kunskapskraven kanske inte blir rätt? Då förstärker jag ju känslan att eleverna lär sig för betygen och inte för kunskaperna i sig? Men…hur ska jag göra annars? Jo visst, utgå från förmågorna, men det gör jag ju redan och de är ju så väldigt allmänna. Alltså är det kunskapskraven jag har försökt skriva så konkreta som möjligt samtidigt som jag kopplat dem till planeringen. Det känns så självklart att göra så när jag skriver detta, och jag har ju gjort så tidigare men inte konkret nog och inte med exempel på de olika nivåerna. Jag har som sagt inte varit riktigt nöjd och dessa funderingar har jag skrivit om här.

Med elevernas ord från utvärderingarna framför ögonen har jag bestämt mig för att finslipa följande under vårterminen:

Planeringar ska det finnas. Tydliga, helst roliga som alla ska arbeta med. Här finns exempel.

Loggböckerna ska finnas kvar men skrivas under lektionen, inte som tidigare, valfritt under slöjddagen. Jag har dessutom arbetat fram fasta förslag på frågor med utgångspunkt i kunskapskraven så att jag verkligen får in eleverna på att resonera i de banor jag sedan ska bedöma.

Kunskapskraven finns numera med konkreta exempel i varje planering.

Mina genomgångar i början av lektionerna åker ut. In kommer i stället en film med vad jag vill ha sagt. Det blir mer tidseffektivt och alla kan se den igen om de missar något.

Jag sjösatte detta i dag under hyfsat dåliga förutsättningar. Projektorn vägrade samarbeta (fick senare veta att det var fel på min adapter) och jag var tvungen att be eleverna sätta sig i grupper runt varsin dator för att se och lyssna på filmen jag förberett. Salen genljöd av min stämma från alla hörn, i otakt dessutom. Jag bad dessutom eleverna titta igenom och kommentera på den nya planeringen.

Resultatet av början på terminens nya grepp? Eleverna var jättepositiva! Nu återstår bara recensionerna från de andra grupperna. Puh!

Hur mycket man än anstränger sig…så är det värt all möda när det funkar!

Advertisements

One thought on “Hur mycket man än anstränger sig…

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s